Startsida Doktorandhandboken

 

Förändringar i forskarutbildningen

Redan när forskarutbildningen reformerades 1969 infördes en fyraårig forskar­utbildning med doktorsexamen som slutmål. Avsikten var att den skulle bli en individuell utbildning med god under­visning och hand­ledning.
Detta förverkligades vid många fakulteter, framför allt vid dem med laborativ eller klinisk inriktning, men reformen fungerade sämre vid bland annat de humanistiska och samhälls­vetenskapliga fakulteterna. Vid dessa fakulteter antogs under årens lopp ett stort antal doktorander utan att det fanns resurser för vare sig handledning eller studie­finansiering. Detta ledde i vissa fall till att studietiden blev orimligt lång och att många doktorander tvingades att upphöra med sina studier på grund av att de inte hade någon finansiering.

Endast fem procent disputerade


Statistik från 1997 visar att endast fem procent av humanis­terna/samhälls­vetarna utan studie­finansiering hade disputerat efter 20 års doktorand­studier. Regeringen ansåg att detta var en oacceptabel situation och skrev i budget­propositionen för 1998 att de som väljer att satsa på en forskarkarriär från början ska veta att de har det stöd från sin institution som krävs för att de ska klara sina studier.

Uppstramning och större ansvar


För att göra utbildningen mer effektiv infördes den 1 april 1998 tydligare och stramare regler för forskar­utbildningen (se prop. 1997/98:1, Uo 16). Alla som antogs som doktorander skulle ha en individuell studieplan och kunna fullborda sin utbildning på fyra års heltidsstudier eller, som längst, på åtta års deltidsstudier.

Läs mer i prop. 1997/98:1, Uo 16 (ny flik) »

Syftet var att universitet och högskolor skulle ta ett större ansvar för sina doktorander genom att skärpa kraven vid antagning. Liksom tidigare skulle lärosätena endast anta så många studenter som de kunde erbjuda fullgod handledning och goda studievillkor i övrigt, men genom propositionen ställdes även krav på att doktoranderna behövde ha ordnad studie­finansiering för hela utbildnings­perioden. Doktorander med utbildnings­bidrag skulle få anställning som doktorander senast när två år återstod av studierna.

Genom förordning 2013:525 har tiden med utbildnings­bidrag reducerats ytterligare. Doktorander har numera rätt att anställas när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar tre års utbildning på heltid, enligt  5 kap. 4 § högskole­förordningen.

Läs mer i högskoleförordningen (ny flik) »

Andra förändringar i regelverket


Under 2000-talet har ytterligare förändringar i regelverket gjorts. Sedan 2001 måste det finnas en antagnings­ordning för forskar­utbildningen (prop. 1999/2000:1), och de universitet och högskolor som anordnar forskarutbildning måste också anordna handledar­utbildning (prop. 2000/01:3).

Den 1 maj 2002 infördes möjligheten att ha en doktorand­anställning på deltid. Lärosätena fick också anta sökande till forskar­studier med licentiat­examen som slutmål. Syftet var att stärka forskar­utbildningens roll i det livslånga lärandet (prop. 2001/02:15).

Sedan den 1 juli 2003 ska doktorander som undervisar i grund­utbildningen ha genomgått inledande högskole­pedagogisk utbildning. Från den 1 juli 2007 träder flera nya bestämmelser i kraft.

Den 1 januari 2010 infördes en konstnärlig utbildning på forskarnivå (prop 2008/09:134). Genom samma proposition avskaffades vetenskaps­områdena och alla högskolor gavs möjlighet att ansöka om examens­tillstånd för utbildning på forskarnivå. Vidare öppnades möjligheten att dra in rätten att bedriva forskar­utbildning inom ett område vid brister i utbildningens kvalitet. Detta gäller både universitet och högskolor.

Läs mer i prop. 1999/2000:1 (ny flik) »

Läs mer i prop. 2000/01:3 Forskning och förnyelse (ny flik) »

Läs mer i prop. 2001/02:15 Den öppna högskolan (ny flik) »

Läs mer i prop. 2008/09:134 Forskarutbildning med profilering mot kvalitet (pdf, ny flik) »

Läs mer om hur den högre utbildningen och forskningen utvecklats i Sverige i dåvarande Högskole­verkets rapport Högre utbildning och forskning 1945—2005.

Till dåvarande Högskoleverkets rapport Högre utbildning och forskning 1945—2005, 2006:03 R (pdf, ny flik) »

Senast uppdaterad: 2014-06-30
Universitets- och högskolerådets logotyp
Universitets- och högskolerådet Box 45093 104 30 Stockholm www.uhr.se
Telefon: 010-470 03 00  E-post: Till kontaktformulär