Startsida Doktorandhandboken

 

Skuggdoktorander

Skuggdoktorander är studenter som efter grundutbildningen är engagerade i forskning på en institution i väntan på, och i hopp om, att antas som doktorander.
De studenter som bedriver forskarstudier ska vara antagna till utbildning på forskarnivå. Men det finns exempel på att vissa institutioner försöker kringgå reglerna genom att låta personer påbörja sina forskarstudier redan före antagning. Skälen till detta kan vara bristande finansiering, en vilja att förlänga studietiden eller att man ser det som en prövotid. Läs mer i Högskoleverkets rapport Att forska i det fördolda, 2005:34 R.

Att forska i det fördolda, 2005:34 R (pdf, nytt fönster) »

Studenter som har gått med på en sådan period i hopp om att bli antagna till utbildning på forskarnivå kallas för skuggdoktorander.

I rapporten Fakultetsnämndernas tillsyn över utbildningen på forskarnivå ur rättssäkerhetsperspektiv frågade Högskoleverket universiteten och högskolorna vad man såg för eventuella behov samt för- och nackdelar med att införa en legalisering av en så kallad prövotid för blivande doktorander.

Genomgången av svaren och analys av gällande rättsläge gav vid handen att övervägande skäl talar emot införande av en provperiod. Högskoleverket konstaterar att alla har mera att vinna på att utnyttja de möjligheter som finns för att ha en antagningsprocess som förenar rättssäkerhet med en hög kvalitet samt effektiv, noggrann och rättssäker uppföljning av doktorandernas studieprestation.

Läs mer i Fakultetsnämndernas tillsyn över utbildningen på forskarnivå ur rättssäkerhetsperspektiv, 2008:5 R (pdf, nytt fönster) »

40 procent påbörjade sina studier före antagningen


I Doktorandspegeln 2008 svarar 40 procent av doktoranderna att de påbörjat sina studier före antagningen. Siffran har sjunkit något sen 2003 då den första Doktorandspegeln gjordes.

Till Doktorandspegeln, 2008:23 R (pdf, nytt fönster) »

Inga sociala trygghetsförmåner


Skuggdoktoranderna är inte antagna till forskarutbildningen och omfattas därför inte av lagar, avtal, försäkringar och rättsskydd. De finansieras ofta via stipendier vilket inte ger några sociala trygghetsförmåner eller den rättssäkerhet som anställning som doktorand eller utbildningsbidraget ger. Det finns också exempel på studenter som utför laborationer utan att de omfattas av universitetets försäkringar, eftersom de inte är formellt antagna. Det finns heller inget som garanterar att en skuggdoktorand till slut blir antagen till forskarstudier.

Vanligare vid teknisk och medicinsk fakultet


Högskoleverket vet inte hur många skuggdoktorander det finns vid svenska universitet och högskolor, eftersom det ofta är ett ömsesidigt intresse för såväl skuggdoktoranden som institutionen/handledaren att inte avslöja det verkliga syftet med samarbetet. Högskoleverket menar dock att det finns tecken på att skuggdoktorander inte är ovanliga, speciellt inom teknisk och medicinsk fakultet.

Enligt högskoleförordningen kan det inte vara ett antagningskrav att man ska ha varit skuggdoktorand. Vissa universitet och högskolor försöker komma till rätta med problemet genom lokala regler som förbjuder den här typen av arrangemang.

Senast uppdaterad: 2012-10-19
Universitets- och högskolerådets logotyp
Universitets- och högskolerådet Box 45093 104 30 Stockholm www.uhr.se
Telefon: 010-470 03 00  E-post: Till kontaktformulär